Hejsan! 

 

Mitt namn är Johanna Henriksson o jag är 24 år. Jag har funderat o klurat länge på om jag ska starta en blogg för det är ju så roligt att ha något att kika tillbaka på, se förändringar och återuppleva saker man en gång gjort. 

Så jag kom fram till att jag startar en blogg om Spika. En blogg som kommer handla om hennes o mina framsteg (säkerligen även en heldag bakslag) och vår väg till att bli bästa vänner. 

 

För att göra en lång historia kort så har jag hela mitt liv älskat hästar, jag har älskat ridning o allt som har med hästar att göra. Jag har ridit på ridskola många år och den dagen jag fick en egen häst (ett gotlandsruss vid namn Findus) så kunde jag inte vara lyckligare! Men för något år sedan fick jag upp ögonen för en ridningen som heter Akademisk ridkonst. Så jag har mycket av det tänket med mig då jag rider Spika, men på senare tid har jag även fått intresse för frihetsdressyr o trickträning, så varför inte kombinera tänkte jag? 

 

Eftersom den här bloggen handlar mest om min häst Lill Spika så ska jag även berätta det lilla jag (änsålänge) vet om henne. Det blev bestämt tidigare i vår att jag skulle börja ta upp hästintresset igen efter något års uppehåll så jag började som kanske dom allra flesta o kolla på olika sajter med saluhästar, men ingen föll mig riktigt i smaken. Jag hade redan innan gjort mig en lista på vad jag sökte, den såg ut såhär:

 

- Inget sto!

- Någon lugn o gärna lite erfaren 

- Inte så jätte stor 

- Trafiksäker

- Snäll att sko o lasta 

- Frisk (såklart) 

 

Dagarna fick, veckorna gick o jag fick inget riktigt napp. Ingen som tilltalade mig så värst mycket. Men så en dag skrev min mamma till mig o sa att hon pratat med en gammal kompis till henne (som håller på mycket med hästar) o frågat om hon hade nys om någon häst till salu och det hade hon! En av hennes egen, Lill Spika. 

Om jag säger såhär, det var bara att glömma min lista. Såhär var Spika: 

- Ett Sto! 

- 6 år, knappt riden på 

- över 160 hög (!) 

- Någorlunda Trafiksäker 

- Går på transporten efter en stund o kan vara lite rädd om hovarna

- O frisk var hon för hon gick igenom besiktningen

 

 Men vad hände med min lista? Hon var egentligen allt jag kanske inte riktigt var ute efter, men den 21 Maj skrev jag papprena o nu har hon varit min i snart 1/2 år. 

Jag tror på att saker händer av en anledning, det var meningen att Spika skulle komma till mig o jag till henne. Vi är som menade för varann, hon o jag. 

 

Fortsättning följer!